Min undervisningssituation:
En av de kurserna jag undervisar på och där jag har också varit aktiv som medorganisatör är en forskarutbildningskurs som handlar om microRNA molekylers roll vid mänskliga sjukdomar. I sch med att jag hjälper till i organiseringen har jag i den här kursen större utrymme att påverka kursens upplägg, innehåll och struktur jämfört med mina andra undervisningstillfällen.
Det pedagogiska problemet:
Eftersom detta är en forskarutbildningskurs använder vi inte ”pingpong”. Kursdeltagarna har hittills fått kursmaterialet i form av en kurspärm som innehåller grundinformation, schemat, artiklar samt en del handouts, allt i pappersform. De har även fått en del material via e-mail. Problemen har varit att : (1) ofta har det varit stressigt att hinna med att skriva ut allt före kursen, man behöver mycket papper och man är beroende av att kopiatorn ska fungera (2) studenter föredrar ofta att få materialet (även) i elektroniskt format men det är inte särskilt bekvämt att behöva skicka flera mail till alla kursdeltagare (3) det har inte funnits möjlighet att bifoga större filer t ex videofilmer.
Vad jag planerar att göra:
Det skulle vara en bra lösning om vi kunde använda Pingpong eller ett liknande system för att lägga upp allt material på nätet. Till dess får man hitta en annan lösning och på den här kursen har jag fått lära mig att det finns många alternativa lösningar för att lägga upp material på nätet som studenterna kan få tillgång till. Det bästa alternativet tycks vara att använda wikis. Genom att skapa en wiki i ”wikispace” skulle man kunna ladda upp all material som studenterna behöver, till exempel:
• Välkomsstext och examinationsuppgiften (som text)
• PPT presentationter som jag hade laddat upp till Slideboom eller Slideshare
• Handouts
• Externa länkar till databaser och artiklar (inbäddade i wikin)
• Videofilmer (antingen inbäddade eller som länkar)
Att använda wikis i ställen för den vanliga kurspärmen har flera fördelar. Det är lätt att utföra ändringar. Det är interaktivt och studenterna skulle ha möjligheten att fråga eller kommentera.
Jag skulle inte behöva skriva ut allt på papper, inte heller maila till alla deltagare.
18 nov. 2010
17 nov. 2010
Reflektioner dag 3
Idag har vi fått höra om Power Point, bildredigering, Prezi och digital storytelling. Mycket på en dag!
PowerPoint är ett verktyg som så gott som alla lärare använder och jag själv har använt den många gånger. Men i det "nya" PowerPoint programmet finns det faktisk riktigt bra verktyg som jag inte visste om, t ex Smart Art för att illustrera processer/informationsblock. Det kan spara tid att använda SmartArt i stället för att rita själv - vilket man har gjort tidigare.
Vad gäller bildhantering så var det inte så mycket nytt för mig, eftersom jag gillar att fotografera och tidigare sysslat mycket med bildredigering. Picasa brukar jag inte använda men jag tycker att det är ett väldigt bra och användarvänligt program. Picnik är ett jättebra alternativ till Photoshop om man bara vill göra enkla redigeringar. Det fungerar bra och är enkelt att använda, tycker jag. Så jag kommer förmodligen att använda det i framtiden för att redigera bilder till mina presentationer.
PREZI är ett intressant koncept och kan vara användbart i vissa situationer. Jag borde nog testa det först för att bestämma om det kan vara användbart just i min undervisning - kanske när jag ska förklara komplicerade relationer mellan saker/ideer, som signaltransduktionsvägar till exempel (det kommer en molekyl, aktiverar en receptor, vi åker in i cellen, aktiverar andra molekyler, åker vidare.. i stället för sådana här bilder).
Digital storytelling: det här var någonting helt nytt för mig. Visst kan man ofta uttrycka sig mycket bättre i bilder än i ord. Men jag är ändå lite skeptisk vad gäller användningen inom naturveteskap och medicin (i motsats till humanistiska ämnen där reflektioner är en viktig del av lärandet). I min undervisning handlar det mer om att lära sig principer och fakta eller vinna praktiska färdigheter än om att reflektera.
PowerPoint är ett verktyg som så gott som alla lärare använder och jag själv har använt den många gånger. Men i det "nya" PowerPoint programmet finns det faktisk riktigt bra verktyg som jag inte visste om, t ex Smart Art för att illustrera processer/informationsblock. Det kan spara tid att använda SmartArt i stället för att rita själv - vilket man har gjort tidigare.
Vad gäller bildhantering så var det inte så mycket nytt för mig, eftersom jag gillar att fotografera och tidigare sysslat mycket med bildredigering. Picasa brukar jag inte använda men jag tycker att det är ett väldigt bra och användarvänligt program. Picnik är ett jättebra alternativ till Photoshop om man bara vill göra enkla redigeringar. Det fungerar bra och är enkelt att använda, tycker jag. Så jag kommer förmodligen att använda det i framtiden för att redigera bilder till mina presentationer.
PREZI är ett intressant koncept och kan vara användbart i vissa situationer. Jag borde nog testa det först för att bestämma om det kan vara användbart just i min undervisning - kanske när jag ska förklara komplicerade relationer mellan saker/ideer, som signaltransduktionsvägar till exempel (det kommer en molekyl, aktiverar en receptor, vi åker in i cellen, aktiverar andra molekyler, åker vidare.. i stället för sådana här bilder).
Digital storytelling: det här var någonting helt nytt för mig. Visst kan man ofta uttrycka sig mycket bättre i bilder än i ord. Men jag är ändå lite skeptisk vad gäller användningen inom naturveteskap och medicin (i motsats till humanistiska ämnen där reflektioner är en viktig del av lärandet). I min undervisning handlar det mer om att lära sig principer och fakta eller vinna praktiska färdigheter än om att reflektera.
16 nov. 2010
Reflektioner för wikiarbetet
Reflektioner dag 2:
Att använda wikis känns som ett helt nytt sätt att undervisa - det är lite samma sak som med blogg. Jag har i alla fall lärt mig att wikis har fördelen att flera användare kan jobba på ett dokument samtidigt.
Därför är wikis lämpliga för vissa typer av grupparbeten, tex i forskarutblidningskursens examination där studenter ska läsa veteskapliga artiklar och jobba i grupp och sätta ihop en Power Point föreläsning. Om de använde wikis skulle de kunna jobba på kvällar utan att behöva sitta i samma rum. Men jag vet inte om man kan bädda in en ppt fil i en wiki och redigera den?
En annan användning som jag kan tänka mig är i handledningen. Studenten och jag skulle kunna använda en wiki för att skriva anteckningar på våra möten. Efter mötet skulle både studenten och jag kunna redigera dokumentet. Vi skulle till och med kunna dokumentera framsteg senare i samma dokument. Wikis skulle inte ersätta "live" diskussionerna - de är ju nödvändiga i alla fall. Men jag kan tänka mig att wikis skulle kunna underlätta kommunikationen, och ersätta e-mails som skickas fram och tillbaka.
Att använda wikis känns som ett helt nytt sätt att undervisa - det är lite samma sak som med blogg. Jag har i alla fall lärt mig att wikis har fördelen att flera användare kan jobba på ett dokument samtidigt.
Därför är wikis lämpliga för vissa typer av grupparbeten, tex i forskarutblidningskursens examination där studenter ska läsa veteskapliga artiklar och jobba i grupp och sätta ihop en Power Point föreläsning. Om de använde wikis skulle de kunna jobba på kvällar utan att behöva sitta i samma rum. Men jag vet inte om man kan bädda in en ppt fil i en wiki och redigera den?
En annan användning som jag kan tänka mig är i handledningen. Studenten och jag skulle kunna använda en wiki för att skriva anteckningar på våra möten. Efter mötet skulle både studenten och jag kunna redigera dokumentet. Vi skulle till och med kunna dokumentera framsteg senare i samma dokument. Wikis skulle inte ersätta "live" diskussionerna - de är ju nödvändiga i alla fall. Men jag kan tänka mig att wikis skulle kunna underlätta kommunikationen, och ersätta e-mails som skickas fram och tillbaka.
15 nov. 2010
Att skriva i en blogg
Jag har inte skrivit i en blogg tidigare så det känns lite ovant... Jag visste faktiskt inte att det var så lätt att skapa en blogg - det är inte alls svårt att starta och mallen gör att det ser snyggt ut på en gång.
Jag tror inte att blogg är ett verktyg som jag skulle kunna använda regelbundet i min undervisning. Jag har mest enskilda seminarier och föreläsningar där jag bara har kontakt med studenterna under en väldigt kort tid.
Jag kan föreställa mig att använda blogg på lite längre kurser - kanske även i slutet av min tvådagarskurs (där jag kan påverka lite mer med att styra kursens struktur och innehåll), t ex för att få feedback om hur mycket studenterna har förstått. De skulle t ex kunna skriva sina reflektioner i en blogg. Jag kan också tänka mig att studenterna skulle kunna ladda upp inlämningsuppgifter i en blogg - förutom text skulle de kunna ladda upp bilder och kommentera varandras bloggar. Men det är lite svårt att föreställa sig hur det skulle kunna fungera - det skulle vara roligt att se några bra och fungerande exempel.
Jag tror inte att blogg är ett verktyg som jag skulle kunna använda regelbundet i min undervisning. Jag har mest enskilda seminarier och föreläsningar där jag bara har kontakt med studenterna under en väldigt kort tid.
Jag kan föreställa mig att använda blogg på lite längre kurser - kanske även i slutet av min tvådagarskurs (där jag kan påverka lite mer med att styra kursens struktur och innehåll), t ex för att få feedback om hur mycket studenterna har förstått. De skulle t ex kunna skriva sina reflektioner i en blogg. Jag kan också tänka mig att studenterna skulle kunna ladda upp inlämningsuppgifter i en blogg - förutom text skulle de kunna ladda upp bilder och kommentera varandras bloggar. Men det är lite svårt att föreställa sig hur det skulle kunna fungera - det skulle vara roligt att se några bra och fungerande exempel.
Inlämningsuppgift 1A
Jag deltar i olika typer av undervisning båda på grund- och forskarnivå:
o Jag har deltagit i ”Hudmomentet” som kursamanuens. ”Hudmomentet” ingår i kursen ”Klinisk medicin” som ingår i Läkarprogrammet. Som kursamanuens har jag deltagit i den praktiska kliniska undervisningen och hållit dessutom interaktiva seminarier.
o Jag deltar regelbundet i organiseringen av en tvådagars del av kursen ”Inflammatory diseases” för utländska läkarkandidater (utbytesstudenter). Inom den här kursen har jag hållit seminarier för små grupper (5-8 studenter).
o Jag har haft praktisk undervisning i bioinformatik inom forskarutbildningskursen ”Non-coding RNAs and microRNAs in human diseases”. Jag har även hållit föreläsningar inom forskarutbildningen och vidareutbildningen.
Det varierar hur mycket jag undervisar per termin, när jag deltar i Hudmomentet blir det 120 timmar och dessutom 2-5 timmar inom andra kurser.
Jag undervisar mest i små grupper: på seminarier har jag 5-15 studenter, på klinisk undervisning 5 studenter, på bioinformatisk undervisning i datalärosal 14 studenter. På föreläsningar har jag haft större grupper på 15-40 studenter.
En stor del av undervisningen som jag har är inte planerad av mig själv så det är lite svårt att påverka själva strukturen. Som studentaktiverande metod brukar jag ofta ställa frågor i början och även senare under seminariet/föreläsningen. Ett seminarium längre än 45 minuter ska ha ett paus i mitten. När jag har en Power Point presentation brukar jag ofta använda färgrika och intressanta bilder som och förhållandevis lite text. Ibland använder jag även korta videofilmer som brukar vara mycket uppskattade.
o Jag har deltagit i ”Hudmomentet” som kursamanuens. ”Hudmomentet” ingår i kursen ”Klinisk medicin” som ingår i Läkarprogrammet. Som kursamanuens har jag deltagit i den praktiska kliniska undervisningen och hållit dessutom interaktiva seminarier.
o Jag deltar regelbundet i organiseringen av en tvådagars del av kursen ”Inflammatory diseases” för utländska läkarkandidater (utbytesstudenter). Inom den här kursen har jag hållit seminarier för små grupper (5-8 studenter).
o Jag har haft praktisk undervisning i bioinformatik inom forskarutbildningskursen ”Non-coding RNAs and microRNAs in human diseases”. Jag har även hållit föreläsningar inom forskarutbildningen och vidareutbildningen.
Det varierar hur mycket jag undervisar per termin, när jag deltar i Hudmomentet blir det 120 timmar och dessutom 2-5 timmar inom andra kurser.
Jag undervisar mest i små grupper: på seminarier har jag 5-15 studenter, på klinisk undervisning 5 studenter, på bioinformatisk undervisning i datalärosal 14 studenter. På föreläsningar har jag haft större grupper på 15-40 studenter.
En stor del av undervisningen som jag har är inte planerad av mig själv så det är lite svårt att påverka själva strukturen. Som studentaktiverande metod brukar jag ofta ställa frågor i början och även senare under seminariet/föreläsningen. Ett seminarium längre än 45 minuter ska ha ett paus i mitten. När jag har en Power Point presentation brukar jag ofta använda färgrika och intressanta bilder som och förhållandevis lite text. Ibland använder jag även korta videofilmer som brukar vara mycket uppskattade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)